För jag – jag vet de tankar jag tänker för er, förkunnar Herren, tankar av frid – inte av ondska – för att ge er en framtid och ett hopp!

Den här versen, från Jeremia 29:11, är kanske ett av de mest kända löftena som finns i Bibeln. Det är ett ord som vi tar till oss med hopp och glädje, eftersom vi vet att Gud inte gör skillnad på människor. Vi vet att det Han lovade någon inte är mindre än det Han lovar andra.

Som du säkert vet är versen hämtad från det brev som profeten Jeremia skickade till de äldste bland Israels folk, som vid den tiden befann sig i exil i Babel. Men några av dem som fick detta ord dog i exilen. Betyder det att Gud ljög? Eller var det så att löftet var menat för någon annan?

En sak vi kan vara säkra på är att Gud står fast vid sitt ord. Därför måste vi förstå att löftet som Jeremia kom med var riktat till Israels folk, inte till varje enskild invånare i Israel.

Därför har vi, när vi på den här sidan har samlat några av de mest kända löftena från Bibeln, också valt att ge dem lite sammanhang. Onödigt, kanske vissa tycker, för lite, kanske andra tycker. Vi har valt en måttlig medelväg. Därför finns det en hänvisning till Israel just vid denna text. Du kanske har befunnit dig i en situation där du känner dig ”bortförd” eller ”fångad”, och orden kanske har varit en uppmuntran för dig i din situation. Den uppmuntran ska ingen få ta ifrån dig! Den ska du ta emot och tacka för.

Men gäller versen i alla situationer?

Gud talar till oss genom sitt ord, och vi ska ta med oss alla de goda löften som finns där. Men det är också viktigt att inte använda meningar, eller utdrag ur dem, okritiskt. Versen ovan skulle jag kunna läsa en helt vanlig måndagsmorgon, tycka att den var fin och, eftersom min ekonomi inte var helt på topp just då, göra anspråk på ordet för att få större ekonomisk frihet i livet.

Jag tror inte att det är rätt sätt att läsa detta löfte på.

Det finns löften som handlar om ekonomi i Guds ord, och de hade antagligen passat bättre till min situation än ett löfte som riktades till ett folk i exil.

Så, vad menar vi egentligen?

Jo, vi tror att Herren talar till oss genom sitt ord. Det är lika relevant i dag som det var när det uttalades eller skrevs. Men vi ska inte använda ordet som en lyckomaskin, en ”enarmad bandit” som vi hoppas ska ge oss några snabba välsignelser. I stället ska vi först söka Herren och be om visdom och vägledning. Därefter kommer Han att leda oss till ett ord, eller en berättelse, som kan vara relevant för vår situation. Kanske är det människor som kommer i vår väg med ord från Herren. Eller kanske är det just här, på den här sidan, som du finner ordet – på samma sätt som lärjungarna kastade lott när de stod inför svåra beslut som behövde fattas. Herren svarar alltid, på sitt sätt och i sin tid.

Vi är kallade att be, vänta och lyssna.